Läs också: » Jag var med Anna Sjödin på Crazy Horse.
Läs också: » Anna Sjödins egna ord.
Brott ska vara styrkta bortom rimligt tvivel. Så var det inte i detta fall.
Anna Sjödin är oskyldigt dömd. Hon misshandlades och kallades hora och fitta av en vakt. Vi har alla sett hennes skador. Vakten var oskadd. Oberoende vittnen styrker vaktens språkbruk och obehagliga aggressivitet. Inga oberoende vittnen hör henne säga något rasistiskt till vakten eller ser några slag från henne mot honom. Trots detta fälls Anna och får betala skadestånd till den som slog henne. Sedan nekas hon en ny prövning.
När ord står mot ord litar rätten mer vakten och hans kompisar än det vi och oberoende vittnen berättar.
Vad hände egentligen? Några vanliga frågor jag fått om kvällen.
1) Vad startade konflikten?
Annas väninna Cecilia blev nekad att köpa alkohol i baren. Hon reagerade eftersom hon nyligen anlänt till restaurangen och då utan problem klarade nykterhetsbedömningen i entrén.
Vakten som kommer fram i anslutning till detta är aggressiv och våldsam och kallar Cecilia ”hora” och ”fitta”.
Detta reagerar Anna på. Hon ifrågasätter lämpligheten i sättet som vakten agerar på. Efteråt får hon veta att vakten bland annat anklagar henne för att ha slagit honom. Detta trots att han inte ens kan uppvisa skador. Inget oberoende vittne ser heller några slag från Anna.
2) Hur full var Anna?
Krogvakterna har precis som vissa debattörer, bloggare och ledarskribenter haft ett intresse att sprida bilden av att Anna var mycket berusad. Men det betyder inte att det var så för den skull.
Mot bakgrund av den begränsade mängd alkohol Anna druckit under nio timmar och med hänsyn till kroppskonstitution borde hon snarare ha varit salongsberusad.
Du blir inte fullare av någon slår på dig. Hennes chock, kramper och rödgråtna ögon tolkas som fylla. Anna försökte få möjlighet att bevisa sin status genom att upprepade gånger begära att få lämna blodprov. Detta nekades hon.
Ur förundersökningen sid 159.
- 17.30 tiden två stora starköl på Broncos bar.
- 20.00 middag med ett glas vin
- 01.00 två drinkar; en 4 cl vodkadrink och en cl tequila.
Total mängd alkohol under 9 timmar alltså.
3) Men Anna greps ju för fylla och sattes i fyllecell? Polisen sätter inte nyktra i fyllecell.
Nej. Anna greps inte för fylla. Polisen tog omedelbart parti för vakterna så fort de kom till platsen, vilket var en helt sjuk upplevelse.
Anna fick en valmöjlighet av polismannen att gå från platsen. När hon ville anmäla vakten blev hon gripen. Ingen i sällskapet uppfattade det som att Anna var gripen utan att hon skulle få följa med till stationen för att anmäla vakten.
4) Hur fulla var de övriga i sällskapet?
Vi hade druckit alkohol men inte överdrivet. Ett oberoende vittne vid samma bord märkte knappt av oss under kvällen. Däremot har vakterna en annan bild och beskriver oss av någon anledning som väldigt störande.
Min slutsats är att detta är en del i vad de tar till för att möta våra anmälningar av kränkningar och övervåld. Men att vi skulle varit störande är inte sant bara för att vakterna bestämt sig för att det skulle varit så.
Vårt ifrågasättande av vakternas våldsanvändning och språkbruk möts inte med svar, utan med mer våld. Sen lägger vakterna skulden på oss.
5) Var sällskapet dryga mot vakterna?
Nej, vi var lugna och satt mest vid ett par bord och pratade politik. Att vi var lugna styrks av oberoende vittne.
Vår uppfattning att vakterna var omotiverat aggressiva stöds av oberoende vittnesmål. Vi hör hur en av vakterna skriker hora, fitta, sköka, slyna till Anna. En nykter juriststuderande stöder vår beskrivning av vaktens språkbruk.
När vi frågade varför de tog till våld svarade vakterna med ökad våldsanvändning. När en i sällskapet frågar varför vakterna använder så mycket våld blir han brutalt utkastad.
6 a) Kallade Anna vakten för ”Svartskalle – det är såna invandrare som dig vi inte vill ha i det här landet?”
Nej. Det är inte sant.
Inget oberoende vittne hör några rasistiska uttalanden från Anna. Vid det första polisförhöret säger vakten inget om några kränkande ord. Först i TV två dagar senare säger han att detta skulle ha skett och då vid baren. Det får stöd av hans vaktkompis som säger att han hört detta sägas – fast då vid entrén. Kompisens flickvän som är servitris stödjer också att hon hört det sägas – fast då vid bordet. Således skulle Anna plötsligt ha sagt exakt samma ordalydelse vid tre olika tillfällen.
Det är hög ljudnivå i lokalen. Vittnen på en, två eller tre meters avstånd hör inte detta sägas. Däremot servitrisen som står på fem meters avstånd påstår sig höra detta utan problem. Mycket intressant.
När rätten behandlar detta så säger dom att vittnen som står i närheten inte hör Annas påstådda uttalande kan bero på den höga ljudnivån och betyder inte för den skull att hon inte sagt det hon anklagas för. Den svenska rättstraditionen att alla tvivel ska komma den tilltalade till del bortser rätten alltså från. När ord står mot ord litar rätten blint på vakten och hans kompisar trots allt som talar mot dem.
6 b) Kallade vakten Anna för hora och fitta?
Ja. Vi är flera som hör vaktens språkbruk. Detta styrks även av ett nyktert oberoende vittne i entrén. Vakten själv hävdar att han aldrig sagt så.
När tingsrätten behandlar detta säger de att det naturligtvis är graverande för vakten om han sagt så (det betyder nämligen att han ertappats med att ljuga för rätten) men att det inte är säkert för den skull. Åklagaren medger dock att det är troligt att vakten använt dessa ord.
Rätten gör alltså omvänd bedömning när det gäller vad vakten skulle ha sagt jämfört hur de bedömer vad Anna skulle ha sagt. Hur man göra så olika bedömningar i samma rättegång är helt obegripligt för oss. Dessutom påbjuder svensk rättstradition att om det finns tvivel ska rätten hellre fria än fälla.
7 a) Slog Anna vakten?
Nej, det gjorde hon inte. Vakten påstår att detta skedde vid baren. Han beskriver Annas enorma styrka och att hon ska ha slagit honom rakt i ansiktet med full kraft. Varför har han då inga som helst skador? Och varför låter han Anna gå till sällskapet efter det påstådda slaget för att hämta sina saker för att gå hem?
Oberoende vittnen vid baren som iakttar skeendet ser inga knuffar eller slag från Anna mot vakten.
När rätten behandlar detta bortser man från Annas uppgifter, man bortser från vad oberoende vittnen berättar, man bortser från att det är Anna som har läkarintyg på flera sidor med skador medan vakten inte ens har ett läkarintyg och därmed inte kan visa på någon skada.
När ord står mot ord litar rätten rakt av på vaktens uppgifter.
För mig är det uppenbart att detta är ett sätt för vakten att i efterhand motivera sin våldsanvändning mot Anna.
7 b) Slog vakten Anna?
Ja, han har själv medgett att han slagit henne upprepade gånger med sin ASP stålbatong, och att han kan ha träffat henne i ansiktet. Men troligen kommer såret i ansiktet från att vakten med båda händerna pressade ned Annas huvud mot golvet med batongen över hennes ansikte.
Anna har flera sidor läkarintyg med dokumenterade skador. Vakten har inget.
En vakt har rätt att använda våld i sin myndighetsutövning men vi menar att detta är ett uppenbart fall av övervåld som också stöds av att Anna är den som har alla skadorna.
8. Varför gick ni inte bara därifrån?
Vi var på väg att lämna restaurangen. Anna hade hämtat sin väska. Däremot provocerade en vakt genom att kalla henne ”hora” och ”fitta”. När vi ifrågasatte språkbruket tog vakterna till våld.
Vi hävdar att vakten var obehagligt aggressiv och våldsam. Han skapade situationen genom att kalla Anna och Cecilia hora och fitta. Sedan eskalerade han situationen till onödig våldsanvändning. Vi som gäster visste inte vad han ville och varför, eftersom han inte kommunicerade med oss.
Sedan skyddas han av rätten och kan vältra över ansvaret för det som skett på sina gäster.
9) Hotade ni med Bodström?
Nej, ingen hotade med någonting. Däremot nämnde en i sällskapet att ordningsvakters beteende skulle tas upp med Bodström.
Det var naturligtvis dumt men det ska ses utifrån de kränkningar och den vanmakt vi kände.
10) Visade ni någon form av riksdags- eller regeringslegitimation?
Ja, en i sällskapet legitimerade sig för att lämna vittnesmål när polisen anlände.
11) Varför tillkallades media?
Vi hade inget att dölja. Tvärtom hade vi upplevt omotiverade kränkningar, misshandel och övervåld.
12) Varför valdes Leif Silbersky som Annas försvarare? Är man inte skyldig om man väljer honom? Vem betalar advokatkostnaderna?
Advokatens namn har inget med skuldfrågan att göra. Vakter har automatiskt fördelar i rätten som uppenbarligen inte ens advokat med omfattande juridisk erfarenhet kan rå på, trots att ord står mot ord. Det är också viktigt med en försvarare som kan tillgodose medias behov av information.
Anna tilldelades offentlig försvarare. Det innebär att samhället betalar. Eventuella överstigande kostnader står Anna själv för.
13) Annas sällskap kan ju knappast anses trovärdiga. Var de inte fulla och vittnar de inte automatiskt till Annas fördel?
Vi tycker att vårt ord har ett värde.
Vi kommer aldrig att glömma vad vi varit med om. Bilden att vi skulle ha varit väldigt berusade och störande är inte sann. Klart att vi känner Anna. Men vakterna har också en lojalitet till varandra som man inte kan bortse från.
Men vår upplevelse visade sig vara ointressant i rättsalen. Vi hade inte behövt gå dit överhuvudtaget.
Att inte bli trodd på sitt ord är en skrämmande och ångestframkallande upplevelse som vi inte hoppas att någon annan ska behöva uppleva.
14) Hade inte krogpersonalen vittnen bland övrig personal, oberoende vittnen och polis?
Inget oberoende vittne har sett att Anna skulle ha slagit vakten eller använt kränkande ord. Däremot stödjer oberoende vittnen bilden av vakternas omotiverade aggressivitet och det kränkande språkbruket.
Oberoende vittnen styrker också att Anna var berusad och gjorde motstånd. Vi menar att det är rimligt att värna sig när någon slår dig. Det har du rätt till även om det är en förordnad vakt som slår. Anna har också skador bland annat på underarmarna och armarna där vakten slagit henne (förutom detta bland annat i ansiktet). Polisen tog direkt vakternas sida när de kom till platsen, vilket var en skrämmande upplevelse.
Vi menar att det inte var konstigt om omgivningen tolkade Annas chock, gråt och kramper som berusning. Det måste vara otroligt svårt för någon att vara oberörd efter att ha behandlats på det sätt Anna fick vara med om (bland annat kördes hon med huvudet före rakt i golvet). Hon misshandlades rejält.
15) Tror ni det är en konspiration där vakter, polis, åklagare och domare håller ihop?
Nej, vi tror att det är verkligheten som ser ut så här. Vakten har automatiskt högre trovärdighet. Hur de kollegiala banden kan fungera mellan vakter och polis har vi sett med egna ögon.
Sedan litar åklagaren på vakt och polis. Samma åklagare bedömer båda anmälningarna. Vaktens går till åtal. Din anmälan läggs ner.
Vakterna pratar ihop sig. Rätten litar mer på ordningsvakterna än på gästerna och dömer den som blev misshandlad och kränkt att betala skadestånd till den som slog och kränkte.
Enda sättet att få rätt mot vakter tycks vara att dokumentera vakternas beteende med film.
Krogen har en övervakningskamera bland annat i entrén. Men av en händelse ”råkade” den vara avstängd just denna kväll.
16) Var det inte ett tecken på dåligt omdöme att gå på krogen och dricka alkohol?
Nej, en vuxen människa måste själv få välja vad hon gör på sin fritid. Anna vill inte vara en politiker som lever långt från människor utan vill också kunna gå ut ibland.
Hon hade inte druckit speciellt mycket så berusningsgraden var relativt låg.
Kan det vara så att hon kritiseras extra hårt av vissa för att hon är kvinna och av andra för att hon är socialdemokrat?
17) Borde inte Anna avgå?
Nej. Varför då? Hon har inget att skämmas för. Tvärtom har hon egna erfarenheter av hur dåligt rättssystemet kan fungera. Det är en erfarenhet hon delar med många ungdomar i detta land.
18) Saknar Anna självinsikt, saknar hon distans och ödmjukhet, är hon arrogant och har attitydproblem?
Nej. Hon får inte den sortens egenskaper för att hon misshandlats och kränkts. Tvärtom. Det tycks finnas ett intresse att göra den som utsatts till den skyldige. Så tycks det vara också i detta fall. Själv upplever jag Anna som en av de varmaste människor jag träffat.
Jag kan notera att ingen som känner henne tror att hon uttalat några rasistiska eller kränkande uttalanden. Tvärtom visade Anna civilkurage som reagerade när vakten kallade hennes väninna ”hora” och ”fitta”. Jag skulle aldrig vara vän med någon som uttalar sig rasistiskt.
19) Att krogvakter burit sig illa åt i andra fall har ju inget att göra med bevisningen i detta fall att göra?
Jo, för vi ser ett mönster i hur vakter betett sig och rättsväsendet reagerat. Såväl i detta fall som i andra.
20) Alla är lika inför lagen. Även politiker. Anna har fått sin chans under en längre rättegång än vad som är brukligt i denna sorts fall och med Sveriges kanske bästa advokat med sin sida. Trots det blev hon fälld. Då är hon skyldig.
Det är faktiskt skrämmande att inte ens en av landets mest renommerade advokater inte kan rå på de fördelar som vakterna har i rätten. Men på ett annat sätt är domen bra eftersom den sätter ljuset på hur vakter skyddas i rätten.
Ord stod mot ord och då litar rätten som vanligt på vakterna.
21) Varför blev Anna fälld om hon var oskyldig? Rätten har naturligtvis tagit del av alla fakta och allt bevismaterial och därefter kommit fram till att Anna är skyldig bortom rimligt tvivel. Ska vi inte ha tilltro till våra domstolar?
Ja vi borde kunna ha tilltro till domstolarna. Men det tycks i princip vara omöjligt att få rätt mot en krogvakt.
Det finns inga bevis mot Anna utan ord står mot ord som så ofta i såna här fall. Då väljer rätten automatiskt att lita mer på vakterna och deras kompisar. Det är en skrämmande upplevelse att vara med om.
Det betyder inte att det vakterna påstår faktiskt har hänt. Det finns många märkligheter i vakternas berättelse som rätten fullständigt bortser från.
Brott ska vara styrkta bortom rimligt tvivel. Så var det inte i detta fall.
Detta skadar tilltron till rättsväsendet och är något vi måste göra något åt. Vem drabbas nästa helg?
